Talande former

Han är en riktig bubblare i designbranschen. Ryktet från utlandet har långt om länge nått Sverige och utmärkelserna blir allt fler. Nick Ross må beskriva sig själv som en ”underdog”, men sanningen är långt därifrån. Årets Formex Nova vinnare kan mycket väl ha lagt designsverige vid sina fötter.

Av: Caroline Thörnholm Foto: Pale Grain

Talande former av Nick Ross

Precis som de flesta som har lyckats i den breda bemärkelsen ligger där en hel del tur och skicklighet. Och Nick Ross är inget undantag. Redan efter sin examen i industridesign på Gray’s School of Art i Aberdeen började svenskskotten jobba för konstnären tillika designern Tomáš Gabzdil Libertíny i Rotterdam.

– Under den här tiden blev jag väldigt intresserad av holländsk design. Allt hade ett starkt koncept, där varje projekt hade en historia eller berättelse. Jag fick lära mig att skapa saker bortom funktionalitet och utforska den konstnärliga sidan av design. Kort därefter sökte han sig till den svenska designgruppen Front. Något som resulterade i att ytterligare en designdröm gick i uppfyllelse och Nick packade väskan för ett halvårs praktik i Stockholm. När han senare valde att skriva in sig på Konstfack hade han lite mer i designbagaget än sina klasskamrater. Och perspektiv.

Talande former av Nick Ross

– Min mamma är svensk och jag tillbringade varje sommar och jul här när jag växte upp. Jag har förståelse för kulturen men jag ser allt hela tiden utifrån. Jag jobbar exempelvis inte med trä någonting just nu för det känns inte naturligt för mig att göra det..

– Min mormor och morfar brukade alltid ta mig till alla museer i Stockholm. Jag intresserade mig snabbt för de gamla objekten bakom glasen och deras historia. Det är tankar jag ofta återkommer till i min design: Kan man få samma känsla för ett föremål på ett museum som när man ser en ljusstake på NK? Här blir berättelsen och historiereferenserna viktiga för att skapa mening och med sitt arbete har Nick blivit lika mycket designer som en skicklig narratör. Något som han har sitt skotska arv att tacka för.

Talande former av Nick Ross

– Det mest skotska du kan uppleva är att sitta på en pub och få höra folk pladdra om livet, både högt och lågt. Det finns en urgammal berättartradition som är stark. Det elementet har jag plockat in i mitt arbete och jag lägger mycket tid på att läsa historia. Och visst är det korsningen mellan det skotska och svenska som är grunden i Nick Ross arbete, kanske rent utav framgångsformeln.

– Blandningen har fungerat väldigt bra. Det skotska i mitt formspråk är viljan att berätta någon typ av historia och det svenska är att använda händerna istället för ord när jag gör det. Resultatet har blivit skandinaviskt med en twist.

Men till skillnad från de flesta formgivare så blickar Nick inte framåt för inspiration, utan snarare bakåt.
– Det är vanligt att man som formgivare letar efter nya former. Du ritar en stol och försöker få fram en form som gör att någon vill sitta på den. Jag försöker istället ta upp gamla former som redan finns och visa dem i en ny kontext. Halva arbetsprocessen går åt att hitta rätt material som ska få visas upp. Marmor har sedan starten haft en särskild plats i Nicks formgivning.

Talande former av Nick Ross

– Mitt exjobb ”Objects of Ambiquity” på Konstfack grundade sig i den fiktiva historien. Jag läste att många av de forntida romerska och grekiska skulpturerna var naturtroget målade för att efterlikna verkligheten. Tydligen var marmor en bra bas att måla på. Projektet gjordes 2013 när det var carrara-marmor överallt så det var perfekt tajming att ta den supertrendiga marmorn och sprejar den med färg. Precis det man absolut inte fick göra! Humor är en viktig del av mitt arbete.

Historieberättare av rang
Den senaste tiden har Nick fått många utmärkelser för sina vågade val – Muuto talent award, Ung svensk form, Architectural Digest och Green Furniture Award. Och uppskattningen fortsätter, nu senast är han också vinnare av Formex Nova.

– Jag gillar när det sker saker i Stockholm. Jag ser mig lite som en underdog här. Jag har mest fått uppmärksamhet utomlands, framförallt USA, Storbritannien och Frankrike men inte jättemycket i Sverige fast jag bor här.

Mycket är tack vare hans senaste sandstensprojekt ”Last of the Free”. Arbetet är inspirerat av berättelser
kring den skotska folkgruppen kaledonier och hur de skildrades av Romarriket. En historia som krävde en hel del eftertanke och finess.

Talande former av Nick Ross / Caroline Thörnholm

– Hur berättar man en historia om en kultur som fanns för 2 000 år sedan? Min första tanke var att göra en kollektion av objekt som förklarar vem den här folkgruppen var. Sandsten blev snabbt huvudmaterialet på grund av dess lokala kopplingar till Skottland, terrakottakrukor kändes också naturligt. Jag ville även ha någon form av textil. Nu fanns en kollektion som man kunde leka med! Jag placerade exempelvis vårkorn i krukan, ett känt sädesslag för att göra skotsk whisky som en liten hint.

Under sommaren ställde Nick ut projektet på Villa Noailles i Frankrike inför en minst sagt eminent jury med chans att vinna det stora designpriset. Nick gick inte hem med titeln, utan något ännu större.

– Den brittiska möbelkonstnären Max Lamb var ansvarig för juryn och hadesin gallerist Paul Johnson från New York med sig. Han kontaktade mig kort därefter och ville representera mig. Det var nästan bättre än att vinna tävlingen! Trots framgångsströmmen finns det inte några planer på att överge sitt nya svenska hem och bosätta sig utomlands.

– Jag kan inte se att jag kan jobba någon annanstans än Sverige. Jag har blivit väldigt påverkad av staden och designen. Jag har allt runt omkring mig och kan strunta i det om jag vill. Det finns en trygghet i det. Påverkas du av vad som verkar komma trendmässigt?
– Jag följer trender, men bara så jag vet vad jag inte ska göra.